Stryphalsband
Själv tycker jag ju att ordet "Stryphalsband" bör säga sig självt, vem vill gå och bli strypt till och från, hela tiden?... Jag skulle inte vilja det i alla fall men då de används och säljs lagligt så känner jag ett behov av att skriva ett inlägg om just halsband och då kanske med stryp i fokus. Jag börjar med att ta upp de olika alternativen:
Fast Halsband - Alltså ett halsband utan stryp
Halvstryphalsband - Alltså ett halsband med stryp men endast en liten del utav halsbandet
Stryphalsband - Hel stryp.
(Sen finns det ju självklart läskigheter som Stackel och elhalsband men de tänker jag inte ta upp utan hoppas att de som läser denna blogg förstår att det inte är något man använder)!
Sedan finns det ju tusen olika märken och typer, retriverkoppel, kedjor, tjocka och breda med flera.
Har man halsband tycker jag att man ska ha ett brett fast halsband, material spelar väl ingen större roll utan där kan man ju se till så att det inte blir skav eller liknande. Det är det bästa alternativet enligt mig. Sedan finns det ju halvstryp, vilket jag kan tycka är okej om de är breda och att strypet inte stryper hunden - att när halvstrypet är strypt så finns det fortfarande mellanrum - det går ihop till ett fast halsband. Anledningen till att använda halvstrypet då är för att det blir smidigt att ta av och på, inget annat. Inget jag är emot utan som ni har sett så tänker jag köpa ett till valpen när den kommer - men då ska det ju vara så pass stort att det inte blir stryp. Men när det kommer till stryp.. Ja, inget jag skulle vilja använda i alla fall. Jag hade dock ett retriverkoppel till Atlas eftersom att det är väldigt smidigt om man går mycket lös - MEN då gjorde jag knutar på det så att det inte kunde bli stryp, idag finns det olika varianter utav retriver halsbandet där man välja ett med halvstryp.
Anledningen till att jag skriver det här är för att folk inte tror att det, bland annat Cesar Milan gör - när han sätter upp ett halvstryp högst upp på halsen, inte är skadligt och plågsamt för hundarna. Försvaret blir ju att man gör det på utställningar. Och ja, det är förjävligt att man gör det på utställningar. Sätter man halsbandet högt upp så kommer man åt alla nerver som sitter bakom öronen vilket bland annat kan orsaka enorm huvudvärk (finns sådana punkter på oss människor också). Det finns ju ett antal nerver kring halsen som går ut från kraniet och ju högre upp på halsen man går ju mer exponerade är de. (Längre ner på halsen är de skyddade av musklerna). Men högre upp - uppe bakom öronen har de inget som helst skydd. En utav dessa nerver heter trigeminus, den ligger ganska ytligt och går till tre ställen i hundens ansikte. Enligt den kände Engelske hundpsykologen "Roger Mugford" så använder man sig utav tryck på just denna nerv i kinesisk tortyr - just för att det medför en så enorm smärta.
Så meningen med denna placering är helt enkelt att det ska göra ont på hunden. Att det dessutom är tunt hjälper det att tränga in ordentligt. Att hundar skriker till vid ryck - får kväljningar och host attacker har verkligen ingenting med att den blev chokad (för att den var "olydig") utan för att det gör förbannat ont på dem.
Tyvärr så används ryck i det här halsbandet (eller halsband som flyttas upp bakom öronen) främst för att straffa hundar som har problembeteenden. Och visst, det är effektivt för stunden eftersom att det gör så ont på hunden så att den slutar att göra det den gjorde.
Med andra ord så kan du orska hunden smärta i dagar, veckor eller till och med år för att hålla ett (eller flera)beteenden under "kontroll". - Det här kallas för "Quick-Fix" - som vi väldigt ofta ser i samband med Cesar Milan. Det ser bra ut för stunden och folk som inte vet bättre ser inte hundens smärta och tycker att det är rätt väg att gå. Om tränaren dessutom förespråkar detta, lär ut det och ser lugn och kanske glad ut så ger det självklart många uppfattningen av att det inte är farligt/skadlig för hunden. Detta kan även vara farligt för människor eller djur runt hunden då den kan rikta sin smärta på den som utför detta "knep" eller på de runtikring hunden, även detta har vi sett ett antal gånger i Cesar Milans program.
Så det ni kan se på denna bilden är alltså tortyr - en hund som är rädd för poolen tvingas ner i smärta i något han är rädd för. Det ser dock inte ut som det vanliga smala stryphalsbandet han brukar använda utan här ser det ut som att han har gjort ett stryphalsband utav kopplet och satt det högt upp bakom öronen. Det kanske inte ser så hemskt ut men tänkt dig själv att någon ger dig fysiska smärtor samtidigt som du själv har psykiska smärtor som hunden har här för poolen. Inte okej.

Så med andra ord:
Ju tunnare halsband desto farligare är det, ett tunnt halsband är skapat för att tränga djupare in i köttet för att det då blir mer effektivt - hunden blir livrädd p.g.a den smärta den utsätts för och blir därför lättare att ha att göra med. Smala halsband används ofta på utställningar för att man ska kunna visa upp så mycket som möjligt utav hunden och då vill man självklart inte dölja hundens fina halsmuskler bakom ett brett halsband. Där tycker jag att det är okej med ett smalare halsband så länge det nyttjas på rätt sätt, alltså inge ryck och utan att strypa hunden.
Ju högre upp halsbandet sitter desto mer skada kan den orsaka då nerverna är mer blottade och skyddas inte utav musklerna.
Ett ryck eller att dra uppåt som C.M vill att man gör med ett stryphalsband är ungefär som att hänga en människa. Vidrigt och väldigt plågsamt.
I Sverige är Stackelhalsband förbjudna (halsband med taggar inåt) men jag hoppas verkligen att även stryp blir det då de faktiskt orsakar mer smärta för hunden än stackel och har hög skadorisk. Det finns studier - bland annat i boken Ryggproblem hos hund som Anders Hallgren har skrivit, där en vetiernär har gjort rapporten om att 78% utav alla hundar har nack och ryggproblem p.g.a halsband. Det finns även en tysk studie som visar på 98% vid användningar utav stryp.
Så med andra ord, tänk på vad ni gör och vad för utrusning ni använder! Det är inte säkert bara för att det använs på utställningar. eller för att ni ser tränare nyttja dem. Sele är utan tvekan det absolut bästa alternativet (men tyvärr inget man har på utställningar men det finns inget som säger att du inte får ha ett fast halsband). Många tycker att man tappar kontroll med sele i jämförelse med halsband men jag tycker att det är ett säkrare alternativ - dessutom så har du något att ta tag i ordentligt. Ett tips är att använda ett så kallat "elastiskt"-koppel, det gör rycken mildare och man behöver inte flera steg på sig för att få kontroll igen - det är skonsammare för både dig och hunden utan ryck!!
Sedan är det självklart viktigt att selen sitter som den ska. Den ska inte sitta för löst - då kan den åka runt, den ska inte heller sitta för tajt eller löst runt halsen - helst y-sele eller H-sele eftersom att "D" selen fortfarande orsakar ett visst tryck på halsen. Den ska inte heller sitta för långt fram - många selar sitter tyvärr in i armhålorna på hundarna vilket stör deras naturliga rörelsemönster vilket kan orsaka belastningsskador då hunden går fel för att undvika trycket. Så nej, det är inte bara att gå och köpa en sele heller men personalen brukar ha ganska bra koll annars kan man be en vän följa med som kan det. Sedan finns det även så att det görs efter mått och specialbeställningar och då får du ju verkligen något som passar just din hund.
Hoppas att ni har förstått det jag har skrivit, som vanligt är kommentarer varmt välkomna på en trevlig nivå! Jag vill själv lära mig mer och har ni något att dela med er så gör det gärna!